Skip to main content

Permian Produktion uppgång och fall.

Ovan faktisk produktion Permian rapporterad data från 19523 st horisontella brunnar i Permian.

Total produktion strax över 3 miljoner fat per dag av olja vid årsskiftet (fördröjning i statistik innan rapporterad data kommer in från producenter)

Nu när vi har ett års komplett data och siffrorna för december 2018 kommit in så innebär det även att man har möjligheten att titta på vad som skett med produktionen i de brunnar som sattes i produktion 2017.

Eftersom dessa brunnar borras och sätts i produktion kontinuerligt under hela 2017 så nås alltså maximal produktion i december (2017) för samtliga brunnar med ”year of first flow = 2017” och man har sedan möjligheten att avläsa vad dessa brunnar producerar i december 2018 och se hur mycket dom tappat i produktion på ett år. Man får alltså ett snitt på ”decline rates” för horisontella brunnar i Permian för ”first year on production”.

Nåväl, siffrorna då. I december 2017 så producerade dessa brunnar (3578 st) med start i 2017 1.367.655 fat per dag.

I december 2018 producerade exakt samma brunnar 631.233 fat per dag, vilket ger en decline rate på nästan 54% på 12 månader. Det är alltså väldigt många nya brunnar som måste sättas i produktion varje år bara för att hålla produktionen på platå. Detta antal dessutom att stiga varje år dels för att ersätta minskning i en allt större produktion men även att fler brunnar kommer behöva borras för att nå samma produktion när det inte längre finns plats att borra fler i den bästa stenen så kallade ”sweet spots”.

Ovan trend per år för brunnar och vilken EUR (estimated ultimate recovery) som dom trendar mot. Här ser vi alltså att brunnar borrade 2016-2017 kommer att gå mot en produktion på ca 400-450.000 fat totalt innan dom släcks ner. Detta är enligt mig dock väldigt optimistiskt och ska nog ses som ett best case om allt faller på plats. Men det är intressant att ha i bakhuvudet och så kan man roa sig med att läsa gamla presentationer för Permian producenter där dom pratar om deras ”typical wells” som dom har satt EUR till 800-1.000.000 fat. Så nära en lögn man kan komma om man inte hade haft det finstilta i samma presentation.

Ovan går även att konstatera att 2017 brunnar inte ser ut att ha någon förbättring jämfört med 2016 brunnar, så då är frågan är detta trots att man i snitt borrat längre brunnar och använt mer sand och vatten till ökade kostnader? Troligen är det fallet vilket är en klar indikator på att kvaliteten på stenen nu har nått vägs ände och man är tvungen att börja sätta brunnar i produktion i områden med sämre förutsättningar. Detta leder givetvis till att oljepriset måste upp för att dessa producenter ska kunna nå lönsamhet, alternativt så behöver man låna mer av någon annans pengar så att detta kan fortgå ett tag till.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

RSS
Facebook
Twitter